Senaste nytt


MAJ 06

2:a och 3:a på Spa!!!

Ett fantastiskt resultat speciellt med tanke på att detta var debuten för Team Löhr Racing på Spa och i den här raceserien som heter Rhino´s Euro-GT. Serien består av tre klasser med många olika GT-bilar och vid helgens tävlingar syntes bl a Ferrari 550 Maranello, Marcos LM600, Corvette C5R, Oreca Viper samt ett flertal olika Porschar.

Varken jag eller min teamchef/förarkollega Anders Levin hade ens besökt den här otroligt härliga racebanan i Belgien förut till skillnad från de flesta övriga teamen. Sju spännande klassiska kilometrar med omväxlande partier, höga farter och stora höjdskillnader som man gärna återkommer till.

Under helgen avverkades två 40minuters race varav det första slutade på 3:e plats och det andra på 2:a plats i GT2-klassen.

Anders startade det första racet i ett bra tempo men snart blev varvtiderna sämre och vid förarbytet berättade han att bilen var otroligt överstyrd vilket jag fick uppleva redan i första kurvan. Det gick i alla fall att ratta bilen i mål. Vid analysen i depån efteråt visade det sig att främre krängningshämmarstaget hade gått av vilket förklarade det hela. Vi lyckades få tag på de rätta delarna hos ett annat Porsche-team på banan så på lördagskvällen var felet avhjälpt.

Anders startade även i race två på söndagsförmiddagen. Det hade regnat under natten och banan var bitvis hal men ändå torr nog för att köra på slicks. Precis i starten, på den långa Kemel-rakan efter den klassiska Eau Rouge-kurvan snurrade en Stealth-bil alldeles framför vår Porsche. Bilen gick i räcket och Anders hann med nöd och näppe väja och undvika en kollision med både denna bil samt en annan Porsche som vid panik-inbromsningen vände runt och kom backande förbi Anders i ca 200km/h!! Det blev förstås några varvs pace car för att rensa bort bilar och bråte. Efter omstarten gick det bara fint med både körning och förarbyte och vi lyckades knipa 2:a platsen.

Extra kul var det på podiet då våra svenska kollegor och kompisar Erik Behrens och Magnus Wallinder erövrade första platsen i GT1-klassen i sin Viper och vi fick höra *Du gamla du fria* innan korkarna flög ur och vi alla blev härligt kladdigt champagneblöta.

DECEMBER 05 - APRIL 06

Mycket arbete ligger bakom Ullis projekt Puma Racing som består av ett team tjejer som tävlar i SLC 3-timmars cupen. Info om teamet finns på www.pumaracing.se.

Det första racet med Puma Racing är nu avklarat och körmässigt fungerade det utmärkt. Tyvärr så gav drivlinan upp efter drygt 2-timmars körning och vi fick alla snöpligt se hur en förmodad topplacering gick om intet. Premiären påminner ju starkt om förra årets första race så det är väl bara att hoppas på en liknande fortsättning som förra säsongen.

OKTOBER/NOVEMBER 05

Zandvoort 500 igen, oj, oj, oj!!!

I år var det fjärde gången som vi i oktober-rusket styrde kosan mot Zandvoort och den legendariska F1-banan. Zandvoort 500 kommer som en spännande avslutning på säsongen och det var två år sen sist för vår del. Vårt team i år bestod av Bernard Löhr, Martin Morin och Carl Rydquist som förare och Anders Levin, Rasmus Häll, ²Perka² Niemi, Ulli Söderpalm-Löhr och Maria Rohman som team-medlemmar.

Årets tävling bjöd på ett 58 bilar starkt startfält och bland förarna fanns bla Jan Lammers, Cor Euser och Tom Colonel så det var verkligen gott om duktiga chaufförer. I vår klass var det 21 bilar, övervägande Porschar men också ett antal ursnabba Marcos Mantis, några BMW och även en Saker som ser ut som en LeMans-prototyp.

Vi kom ned till banan på torsdag kväll och på fredagsmorgonen hade vi möjlighet att köra ett fåtal varv för att se att allt fungerade. Banan var uthyrd hela dagen för eventverksamhet så någon riktig chans till träning fanns inte. Carl hann i alla fall med några varv för att få en uppfattning om bilen och banan, vilka båda var nya bekantskaper för honom. Martin anlände med flyg på eftermiddagen och hann tyvärr inte med något eget varv för att lära sig banan. Under eftermiddagen lyckades vi i alla fall få åka varsitt varv med en av eventteamets instruktörer. Det var verkligen en upplevelse då han samtidigt som han pratade spårval pinade livet ur en liten stackars standardbil.

Lördagsmorgonen började tidigt med registrering och racebesiktning av bilen, vilket avlöpte ovanligt smidigt. Tävlingsledningen och organisatörerna var under hela helgen mycket tillmötesgående och trevliga. Den fria träningen var endast 40 minuter lång och enligt reglerna var alla tvungna att köra 5 varv var före starten av loppet. Banan var blöt på morgonen och regndäcken fick åka på. Bernard tog första turen för att känna att allt fungerade som det skulle. Martin var näst i tur och körde genast några snabba varv utan att förut satt sin fot på banan. Imponerande!! Carl blev tredje man ut men fick tyvärr ingen möjlighet till att riktigt testa eftersom heatet rödflaggades. Direkt efter detta var det dags för tidskvalificeringsheat (ingen rast och ro!) och vi bestämde att Martin skulle köra eftersom han redan presterat mycket fina tider på träningen. Kvalificeringen var uppdelad i två heat med de snabbaste bilarna först. Banan var fortfarande blöt och dessutom mycket hal i Audi-kurvan efter ett oljeläckage från ett motorras som var den incident som orsakade rödflaggningen. Martin körde ändå fint och vi hade en fjärdetid då vårt kval var slut. Nu hade dock banan börjat torka upp, så när kval nummer två startade kördes det på slicks. Detta gjorde att startgriden blev väldigt ändrad och vi blev nedflyttade till tolfte startposition med bl a ett gäng Renault Clio-bilar framför oss. I pole position stod Cor Euser i sin Marcos Mantis.

Efter kvalet var det dags för förarmöte (på holländska med en kortare resumé för engelsktalande) där vi försökte få svar på våra undringar runt en del oklarheter i reglerna. Under tiden var det full aktivitet i vår pitbox eftersom ljuddämparen hade spruckit efter kvalet. Ett stort hål hade uppstått som orsakat att bakflygeln börjat smälta. Vår svets var oåtkomlig på grund av att teamet bredvid hade upprättat ett restaurangkök som helt täckte våra lastluckor på bussen. Grabbarna lyckades låna en svets från ett annat team och arbetade frenetiskt med plåtbockning och lappning.

De hade precis fått ihop bilen när det var dags för startproceduren, som påminner lite om F1´s starter. Först åker man ett varv runt till startrutan, sedan följer grönflagg för ytterligare ett uppvärmningsvarv och sedan stående start med ljus. Innan uppvärmningsvarvet tog det en bra stund innan vi fick grönflagg, vilket orsakade att motorn började gå varm. För Bernard som skulle starta lindrade det inte direkt nervositeten. Starten gick i alla fall till slut och då lampsignalerna inte gjorde som man sagt på förarmötet kom vi iväg lite segt. I första kurvan blev det en rejäl krasch med ett par Clio-bilar och en Marcos Mantis involverade. Eftersom Bernard hade några meters lucka fram till Marcosen lyckades han undvika att dras med i kraschen och kunde styra runt med bilen i helt skick.

Då flera bilar framför var betydligt långsammare blev det många omkörningar redan från början och så småningom var det bara några Porschar och en Marcos framför. En svart Porsche 996 Cup som var utrustad med en luftkyld dubbelturbo-motor blev nästa bekymmersamma kapitel. Bilen gick klart långsammare i kurvorna men hade massor med effekt att ta till på rakorna. Bernard passerade men blev direkt passerad igen och först vid tredje omkörningen lyckades vi ta ett rejält försprång. Varvningarna startade redan efter ett par varv och första stintet blev arbetsamt. Efter en knapp timme blev det tävlingens första Code-60. Code 60 används i stället för Safety Car och innebär att lila flagg visas runt banan i alla posteringar. Alla måste omedelbart gå ned till 60km/h och inga omkörningar är tillåtna. När banan är rensad och sanerad visas grön flagg runt hela banan samtidigt och det blir omedelbart race igen. Under Code 60 tas alla varvtider och minimitiden runt banan får då inte understiga 4:18. Det går alltså inte att fuska och köra fortare. Straff utdelas i form av tidstillägg. Ganska fiffigt system.

Vi passade på att göra förarbyte och Carl hoppade i med uppdraget att köra tills bensinen började tryta. Vi var då på en sjätteplats i resultatlistan. Zandvoort 500 har tre obligatoriska förarbyten och alla stint måste vara mellan 20 och 80 minuter långa. Carl fick snabbt upp ett högt och jämnt tempo och stintet blev något kortare än det första innan reservtanken fick slås på. Vid nästa förarbyte hoppade Martin in och vi satte på en omgång nya ²ostar² som teamchef Levin brukar uttrycka det. Enligt reglerna var minimitiden vid tankning med snabbtank 90 sek vilket vi felaktigt uppfattat som hela depåstoppstiden. Detta innebar att vi gjorde hela stoppet på 90sekunder inkluderande förar och däcksbyte. Tävlingsledningen kom genast med en varning och vi var tvungna att utföra nästa tankning med en minimitid av 2 minuter och 26 sekunder för att inte få strafftillägg. Martins stint gick mycket bra och varvtiderna såg bitvis lysande ut. Vi var under detta stint uppe på en förstaplats om än kortvarigt. Det blev några Code 60 perioder under hans körning vilket gjorde att han såg onödigt fräsch ut efter sitt långa 80-minuterspass.

Carl hade kört minst och utvaldes att ta sista passet, som blev en riktig rysare. Efter förarbytet var vi relativt snart uppe på en stabil andraplats, cirka ett halvt varv efter den ledande Porschen (Team Action on Wheels) då Cor Eusers Marcos efter 74 varv tvingats bryta med en trasig topplockspackning. Carl satsade hårt och vi stod samtliga och hoppade i depån. Sakta men säkert minskade gapet till ledaren med någon sekund per varv. Samtidigt noterade vi att fronten på vår bil skakat loss något och vibrerade kraftigt i inbromsningszonen efter långrakan, men vi höll tummarna för att det skulle hålla loppet ut. När det återstod ca tre varv och gapet till ledarbilen var någonstans kring 10 sekunder hör vi hur speakern gastar för fullt på holländska och pratar om någon incident och nämner vår bil. Med hjärtat i halsgropen försöker vi få någon att berätta vad som hänt. En av Marcosbilarna har på baksidan av banan kolliderat med en Clio som far rätt ut i räcket. Carl lyckas undvika att bli träffad genom att köra över gräset i 170km/h men återvänder in på banan med bilens nos fylld med gräs i rätt riktning och kan återuppta jakten. Samtidigt har ledaren börjat få allvarliga sladdtendenser med förmodligen väldigt trötta däck. När sista varvet inleds är Carl bara sekunder efter och vi håller på att gå upp i limningen inne i depån. Vi rusar fram till huvudposteringen för att få se målfinishen och när Action on Wheels Porsche kommer ut på start/målrakan är Carl precis i bakhasorna och ser ut att ha fått en bättre utgång på rakan. Då börjar ledarbilen att zickzacka över hela banan (i över 200km/h!!) för att försöka stänga Carl. Carl bestämmer sig resolut för att välja ett spår och blir bara ett tiotal meter från målgång touchad i fronten men lyckas otroligt nog vara före på mållinjen. Vi bara jublade och undrade om det var sant!

Det firades förstås med champagne och så och efter en gammal vadslagning som tillkom på vår första resa hit var vi alla tvungna att bada i havet. Men vad gör man inte för en sådan här seger?

SEPTEMBER05

Äntligen gick det mesta som vi tänkt och vi fick vår första vinst i RM (Riksmästerskapet) SLC 3-timmars.

Efter förra tävlingen på Knutstorp har både motor och växellåda fått sig en total genomgång. GT3RS-motorn har en gångtid mellan totalgenomgång på ca 30timmar och detta intervall var nu passerat plus att det kändes som om den blivit något tröttare. Det är som bekant bättre att åtgärda sådant innan något riktigt allvarligt inträffar.

Efter detta hade vi höga förväntningar på bilen när vi anlände till Anderstorp. Först ett par lungna pass för att köra in motorn och sedan så började vi försöka höja tempot. Redan de första passen började vi tvivla på bromsarnas skick. Anderstorp har ju många kraftiga inbromsningar per varv och känslan var att man trycker på "hejdaren" och inget händer. Då trycker man hårdare och så låser sig hjulen och det börjar ryka in med följden att däckens rundhet totalt försvinner och greppet i kurvorna blir riktigt dåligt. Detta ger som följd usla varvtider och ger ingen förare lusten att försöka bromsa senare efter långa rakan (bilen toppade närmre 265km/h där). Följden blev att Perkas, Rasmus och Anders kvällsjobb på fredagen blev att byta ut samtliga bromsskivor och belägg vilket vi alla sedan firade med en trevlig middag på hotell Åsen i Anderstorp.

På lördagsmorgonen kändes det faktiskt lite nervöst när det började närma sig tidskvalet. Självförtroendet var inte direkt på topp efter fredagsträningen men om bara bromsarna kändes bra borde det väl gå att sätta en respektabel tid.

Det var en skön lättnad när jag såg att laptimern i bilen kröp under 1:40 och samtidigt kände att inbromsningarna verkligen fungerade. Tiden räckte till pole och allt var frid och fröjd åtminstone i en timme tills starten skulle gå.

Starten gick bra men som vanligt blev det en rejäl uppvaktning bakifrån av BRS-teamet. Ett tre timmars lopp är ju faktiskt tre timmar långt och det avgörs sällan de fem första varven så de fick löpa efter några varv och mycket riktigt var vi om dem redan i andra förarbytet. Loppet blev dock ingen enkel promenadresa mot seger utan var spännande ända in i slutet och förutom BRS-BMW:n så var även MV Racing, Kermit Racing och Hubert Bergh's Porschar med i slutstriden. Den här gången lyckades vi göra bättre förarbyten och undvek snöpliga misstag och i kombination med bra körning så räckte det till seger i det 33 bilar stora startfältet.

Vi tackar alla för en mycket rolig helg med massor av spännande race och många fina bilar att titta på.

AUGUSTI 05
Knutstorp Ring i Skåne var platsen där denna deltävling skulle avgöras. För min egen del hade jag inte kört där sedan GT-SM 2002 och definitivt inte med den här bilen. Henrik Morin gästade för första gången förarplatsen i vår GT3RS och som tredje man bakom ratten fanns Martin Morin. (Bröderna Morin och teamet avslutade ju vårsäsongen med en fenomenal åttonde plats totalt i 24-timmarstävlingen på Nürburgring). Träningspassen var komprimerade till ett förmiddagspass och vi passade på att känna på banan men vi gjorde inga större justeringar på bilen då den kändes bra.

Den här gången var det Martins tur att ta tidsträningen och det resulterade i en fin position i andra startrutan. BRS-BMW:n hade till detta race fått en ny rova och gick som ett skott. Jag (Bernard) fick äran att starta och min taktik var att släppa BRS då de verkar väldigt ivriga i starten. Det fungerade utan problem och jag kunde hålla vår andraplats i klassen samtidigt som vi arbetade oss upp i resultatlistan. Eftersom Knutstorp är ganska kort så blir det med handikappsystemet ett mycket stort antal varvningar innan man är i topp. Under första stintet blev det tidigt en pacecar-situation som tyvärr resulterade i att vi förlorade ett varv på BRS. Martin tog över ratten efter cirka 35minuter och fick upp ett mycket fint tempo. Under en flerbilsomkörning tog tyvärr asfalten på långa rakan slut lite för tidigt och bilen fastnade i sandlådan. Efter att ha fått hjälp ur dilemmat så blev vi tvungna att byta ut framdäcken som efter inbromsningen var allt annat än runda. Bilen klarade sig utan andra fysiska skador men fick rensas på en ansenlig mängd småsten.

Henrik tog över ratten och tredje stint blev dagens längsta med en dryg timmes körtid. Han arbetade upp sig fint och när det var dags för tankning och förarbyte var vi trea i klassen och på god väg mot en pallplats totalt. Jag körde fjärde passet och det fungerade bra men många omkörningar blir det på en så kort bana. Efter cirka 25 minuter av mitt pass då jag precis kommer ut på rakan anar jag en bärgare på väg ut (dvs möjlig pacecar-situation) och kastar direkt en blick på lampan vid depåinfarten som talar om ifall depån är stängd. Definitivt inget rött kryss och jag bromsar in kraftigt och kör in i depån. Det blir pacecar och jag känner mig mycket nöjd med att lyckas få in bilen i precis rätt tid. Martin tar över rodret och vår placering börjar se trevlig ut. Då kommer dråpslaget. Bil nummer 70 (vi) får svartflagg för att ha gått i depå då depåinsläppet är stängt. Jag fattar absolut ingenting och rusar förstås upp till tävlingsledningen för att protestera mot beslutet. Det hjälpte föga, enligt dem hade jag kört mot röd lampa. Ja, ja vad gör man? Tre minuter i skamvrån blev det och positionen i mål blev bara en fjärdeplats i klassen och nionde totalt.

Anderstorp nästa!!

JUNI 05
En andraplats blev resultatet vid helgens 3-timmars race på Mantorp. Bröderna Morin var denna helg uppbokade på andra aktiviteter och eftersom vi behövde en snabb och säker chaufför till att dela ratten med så fick vår teamchef Anders Levin den här helgen dubbla sysslor.

Vi åkte alla tre några varv på fredagen innan det började regna och diskuterade bilens setup. I princip tyckte vi att bilen fungerade bra men kanske något mjuk och en liten tendens till överstyrning i högfartsböjarna. Vi dubbelcheckade vår inställning och gjorde mycket små förändringar för att inte riskera problem.
Bernard startade på tidsträningen och var redan på femte varvet nere på 1.22.7. Sen hamnade han i för tät trafik för att kunna öka och då körde Anders några varv men det fanns för många bilar i vägen för att han skulle kunna förbättra tiden. Det visade sig att det ändå räckte för pole position.

Bernard körde första passet och hade de första varven ovanligt dåligt fäste i de nya "sulorna". I backspegeln fanns en mycket aggressiv BRS-BMW som ilsket kämpade om varje meter och lyckades köra om då vi fastnade i en varvningshärva. Det kändes inte så allvarligt eftersom däcksfästet ökade med temperaturen och som det brukar vara så lönar det sig att jobba på att hålla ett jämnt men snabbt tempo eftersom det måste hålla sig i 3 timmar. BMW:n blev snart inget bekymmer längre och vi satsade på att vinna i det "långa loppet". Anders körde andra stint med mycket bra fart och dessutom racets snabbaste varv på 1.21.7.

Tre droppar bensin på backen= 30sekunder i straff-fållan. Tyvärr inget att göra åt men Ulli fick ta emot teamstraffet på sin väg ut och vi andra i depån fattade aldrig varför hennes första varv tog så lång tid. Efter ett par varv var hennes varvtider också bra så i det långa loppet borde allting klaffa. Fjärde stint kördes av Bernard och de sista spännande minuterna av Anders. Vi hade tyvärr inte lyckats få till något av våra byten under pacecar till skillnad från de andra teamen och tyvärr gjorde detta tillsammans med spillstraffet att vi var 21.8 sekunder efter "Hubbe 1" vid målgången och fick nöja oss med en andraplats.

Kul race ändå och inget allvarligt gick sönder ("ta i trä") men nästa race då dj-vlar!

MAJ 05
Så var då premiärhelgen avklarad. Efter några testpass på torsdagen och fredagen var det dags för kvalificering på lördagsförmiddagen. Det regnade på morgonen och banan var blöt men vi räknade med att det skulle torka upp och åkte därför ut på slicks. Efter att ha åkt något varv insåg Bernard att regndäck var ett måste för att få till någon bra varvtid och efter ett snabbt byte lyckades vi ta pole position under sista kvalvarvet med en marginal på 0,001sekund.
Första stint i racet kördes av Martin Morin som efter bara några varv fick upp ett mycket fint tempo med jämna låga varvtider. Bernard tog över efter en knapp halvtimme och vi arbetade oss uppåt i placeringslistan som i början toppas av bilar i de lägre klasserna då dessa får ett förutbestämt antal varv i handikapp. Klass 1 bilarna tex hade hela 8 varvs försprång när tävlingen startade. Martin var tillbaks vid ratten i tredje stint och efter ca 1 timme och 50 minuter var vi i ledningen. Ulli tog över ratten och vi hade fortfarande ett gott vinsttempo när vi plötsligt fick svartflagg. Det visade sig att Martin gjort en omkörning under gulflagg som vi fick sona för men tempot var dock fortfarande tillräckligt för att kunna slåss om segern. Några varv efter bestraffningen händer det tråkiga att drivningen totalt upphör efter Mjölby-kurvan och bilen rullar av farten upp till depåinfarten där den med lite hjälp rullas in. Det visar sig att vänster drivaxel har gått av i yttre kardanknuten och ett febrilt skruvande inleds. Segerchansen försvann i ett nafs men vi vill ju gärna passera mållinjen. Så småningom är en ny drivaxel på plats och Bernard kör de de sista fyra-fem varven innan målflaggan kommer. En tråkig avslutning på ett annars mycket positivt race där vi i alla fall konstaterat att vi har ett tempo som räcker för vinst.

MARS-APRIL 05
Inför säsongen 2005 börjar nu allt falla på plats. Vi kommer att åka SLC 3timmars-cupen i vår GT3RS tillsammans med Morin Racing och namnet blir då förstås Team Löhr/Morin. Morin Racing vann 2004 totalsegern i SLC Endurance och vi kommer alltså att dela bilen med dessa eminenta chaufförer. Som samarbetspartner har bröderna Morin textilserviceföretaget Berendsen (www.berendsen.se).
Vi vill också presentera en ny samarbetspartner, Genelec. Genelec är marknadsledande tillverkare av aktiva högtalarsystem för studio och broadcastmiljö. De tillverkar även avancerade lyssningssystem till hemmabiografer. Checka www.genelec.se

DEC 04
Det ryktas om att en ny Porsche GT3 RSR har hamnat i Sverige. Kul! Det är ingen större risk att det blir för många. Det finns nu troligtvis fem stycken GT3 RS/RSR i Sverige: 3st 2001, 1st 2002 samt nu 1st 2004.

NOV 04
Vi har avverkat en stor säsongsavslutning med PCS-Racing och prisutdelning för Michelin Porsche Challenge. Ulli fick ta emot flera priser för sin mycket lyckade säsong. (Det börjar bli trångt på prishyllan).

SEPT 04
Säsongsfinalen i Michelin Porsche Challenge är över och Ulli slutade på en hedrande 2:a plats totalt. Av 12 körda race var 6st 1:a platser, 2st 2:a platser samt 2st 3:e platser. Dessutom två banrekord för klassen på Gelleråsen respektive Mantorp. Tur för de andra grabbarna att hon inte ställde upp i samtliga deltävlingar (4st missade pga jobb och semester). Hon hade sopat mattan!

JULI 04
Bernard åkte till Mo i Rana i Norge för att köra 2 deltävlingar i Nordic Supercar Challenge. Tyvärr så hade vi lite mekaniska problem med framförallt en läckande vattenpump vilket gjorde att vi missade både tidsträning och Race 1. Av denna anledning var det bara att finna sig i att starta sist i Race 2 (av 21 bilar). Vi målgången efter 14 varv blev det en 11:e plats. (Racet vanns förövrigt av teamchefen Anders Levin i hans ruggiga Porsche 993GT2 med 7-800 hästars dubbelturbo).